Idag tog jag ut på landet utanför Guilin, till en liten by som heter Longming och där bor bonden Lao Zhao(gamle Zhao) med sina två söner,två döttrar och sin hustru samt ett antal barnbarn.
Byn är ett typexempel på hur Kina ändras, alla husen börjar byggas om eller så kommer det nya. Ingen vill ägna sig åt jordbruk, alla vill öppna firma och i den gamla nedlagda skolan blir det möjligtvis en handduks fabrik.
Den gamla bonden som tidigare skördade ris två gånger om året tar nu bara en skörd, han finner inte arbetare och äldste sonen har ingen lust att hjälpa till.
Sonen har en flyttfirma istället.
Alla som har det lite bättre i byn har släkt som arbetar inne i Guilin eller i Kanton.
Det gamla förfäders klanhuset står och förfaller och byn verkar inte arbeta i samma riktning. Alla är så upptagna med sig själva. Möjligen river man det gamla klanhuset för Zhao klanen och bygger en karaoke bar istället sa bonden en gång?
Själv är han som alltid varit, dricker ett halvt kg sprit om dagen(jo så säger han) och spelar mahjong.
En gång på 50 talet hjälpte man varandra, en gång på 60 talet slog man ihjäl varandra, nuförtiden tänker människan mest på sig själv.
2 comments:
Atombomber och maskingevär i alla ära men vi klarar nog av att förinta oss på egen hand.
Egoismen är en farlig sjukdom!
Vi kanske behöver se ekonomin vända. Så vi ser att vi behöver varandra. Högkonjukturen har hållit igång väl länge nu. Det stiger folk åt huvudet.
Nu blir det möbelfabrik i skolan istället!
Skicka en kommentar