14 april 2007

Den första kejsaren av Kina-Qinriket

Kejsarens liv och historiskt skvaller från historieverket Shiji

Qin Shi Huang Di föddes 259 före Kristus. Det här var en tid full av krig. I Kina kämpade olika feodala stater oavbrutet om makten.
Det sägs att Qin Huang Dis far var Zhuang Xian, ledare för en av de sju kämpande staterna.
Hans mor var enligt historiska anekdoter en före detta konkubin till en ansedd köpman vid namn, Lu Buwei, som hjälpt hans far. Shi Huang Di blev som 13 åring kung Zheng av Qin.

Först var det hans mor och köpmannen Lu Buwei som styrde landet, men efter en skandal som involverade hans mor, då hon smugglat in en ung älskare som intressant nog var förklädd till eunuck i palatset så fick hon avgå. Från 238 så styrde Zheng ensam.
Kungen hade 20 barn, men ingenting finns berättat om hans konkubiner och fruar.
Angående hans karaktär berättas bara att han jobbade utan vila, dag och natt.

Qinfolket kom ursprungligen från Gansu i väst. De var ett slags stäppfolk och väldigt duktiga krigare. Kungens farfars förste minister hade utarbetat ett starkt centraliserat administrativt system med den filosofiska grundtanken att människan i grunden är ond och bara kan kontrolleras genom skräck. Att man spelar på hennes rädsla.
Denna filosofi har kallats legalism.

Legalismen,
Shang Yang var den förste legalisten 361-338. Lagen verkade i Qin riket oavsett vad man tillhörde för familj eller vad man hade för religiösa traditioner. Shan
Yang sa bland annat:
”I en stat med en upplyst härskare finns inga böcker, där finns bara lagen” och
"I ett fungerande rike är straffen många och belöningarna få".


Enandet
Shi Huang Di´s snabba uppgång var baserat på en makalös planering där administrationen gjordes mindre omständlig och med nya land reformer skapade han ett väl fungerande jordbruk med vars produkter han kunde föda sina trupper.
Hela befolkningen var mobiliserad för att utföra produktiva sysselsättningar.
Armén var den mest fruktade av alla de sju rikenas. Det sägs att Zheng hade ett elitförband som satte skräck i fienderna genom att alltid slakta sina fångar.

Mellan 230-221 med en blandning av diplomati, kunnande och strategi borrade Qin sig igenom sina fiender som en ”sidenmask äter sig igenom ett mullbärsblad”.
221 hade Qin enat alla rikena. ”Jag är den första kejsaren ” sa han och ”de som följer skall bli den andra, den tredje o s v”. Mycket riktigt, med Shi Huang Di startade kejsartiden som
varade ända fram till 1911.
Zheng utropade sig alltså till kejsare med namnet Qin Shi Huangdi. Qins-staten Qin. Shi-den förste. Huang -den gule. Di -den högsta principen i universum.


De kommande elva åren avslöjade hela hans geni. Med järnhand tvingade han in de gamla staterna i ett enat kejsardöme med en central administration vars nätverk skulle komma att gälla under hela Kinas kejsarperiod.
I mitten fanns kejsaren och hans palats och huvudstaden var kärnan till det nätverk som täckte hela riket.
Området över Shi Huang Di´s palats var sju gånger större än Den högsta harmonins palats i Förbjudna staden.

När alla stater var besegrade byggdes det kopior av deras palats i Qin huvudstaden Xienyang och det blev hela 270 stycken. Dit förpassades ledande medlemmar av dessa rikens mest betydelsefulla familjer.
Hela 36 administrativa enheter kontrollerades av imperiets tjänstemän.
Vägar till alla rikets hörn byggdes med en total kilometerlängd av 7500km.
Dessa vägar var ca 15 meter breda, tre filer med träd emellan.
Mittfilen utanför viktiga städer fick användas endast för kejsarfamiljen.
Vikter och mått standardiserades. Shi Huang Di införde en enda valuta och ett enda skriftspråk.
Han lät förenkla de 3000 vanligaste tecknen och dessa har legat till grund för all framtida skrift.
Han krävde fullständig nedsmältning av alla vapen och av dessa gjorde han bronsklockor och 12 gigantiska bronsjättar på 30 ton styck som skulle stå utanför palatset.
Muren påbörjades och markerade de norra och västra gränserna.
Shi Huang Di ville också standardisera tanken därför lät han bränna böcker, alla klassiker och fritänkande filosofers verk som dels var skrivna som kritik mot hans regim brändes.

460 av de mest kända lärda männen begravdes levande, andra skickades att arbeta på muren.
Qin var också djupt vidskeplig och rädd för döden.
Tre mordförsök hade skapat denna paranoia. Han sov i olika palats varje natt och han reste alltid med två kejserliga vagnar så att mördare inte skulle kunna veta vilken han var i.
Shamaner gav honom odödlighets elixir och örter som skall ha förkortat hans liv.
Kejsaren blev mer och mer melankolisk mot slutet av sin livslängd och han dog 210 f.k. Graven var ännu inte färdigställd.

Terrakottahären och gravkullen
Hans grav blev designad för att trygga hans färd till nästa liv. Den underjordiska kammaren representerade kosmos.
Stjärnor och planeter var satta med pärlor i det kopparförgyllda taket.
Ett kopparpalats skapades också inuti graven med alla tänkbara utsmyckningar och runt dessa gjordes kopior i kvicksilver av Kinas stora floder och de hav som omgärdade landet.
Automatiska armborst vaktade graven från inbrottstjuvar. När kejsaren begravdes, begravdes alla konkubiner och arbetare som kände till något om graven med dem. Gravens under var så fantastiska att terrakotta armen som fascinerar oss idag inte ens var värd att omnämnas i de gamla historieverken.
Qin dog till sist under en resa till de östra provinserna. Ironiskt nog var det under hans sökande efter odödlighet.
Hans död hemlighölls till en början och ett maktspel påbörjades. Med i processionen tillbaka till huvudstaden var en vagn med salt fisk som skulle täcka över alla lukter från det alltmer illaluktande liket.
Vad beträffar soldaterna som står i närheten av hans gravkulle så har de kallats för terrakotta armén(hären).
Det var 1974, som bönder som sökte efter en källa i Lintong hittade denna Terrakotta armé, över 8000 soldater är porträtterade med en sådan realism att de först troddes vara individuella porträtt. Lite större än normala män reflekterar soldaterna en etnisk mångfald från hela det kinesiska imperiet.

De är placerade i tre gropar öster om gravkammaren, den första innehåller 6000 infanterister med några vagnar och hästar, den andra 1400 soldater och kavalleri, den tredje ett högkvarter med 68 officerare. Den fjärde var tom och inte färdigkonstruerad när Shi Huang Di dog.
Konfirmerandes den offensiva naturen av kejsarens arme hade frontarmén inga tunga rustningar och inga sköldar, framgången till attack var med spjut och hillebard.
Soldaternas vapen är fortfarande så vassa att de kan skära igenom en lädersköld.
Officerarna är längre har fyrkantiga hattar och hästarna välnärda.
Generalerna har tvådelad hjälm. Armborstmännen sitter ned.
Armens uppgift var ej försvar utan att komplettera en tre dimensionell bild av Shi Huang Di´s rike.
Skapandemetoden var genom en gammal gjutteknik från bronsåldern.
Man hade två formar, bak och fram för människor, höger och vänster för hästar.
Huvud och de övriga kroppsdelarna är gjorda för sig.
Sedan gjordes huvudet och man skar ut i lera ansiktsformer och till sist lade man till öron och näsa.
Ingen överbefälhavare har hittats då man tror att kejsaren själv hade denna roll och honom var det inte tillåtet att avbilda. Man grävde ut soldaterna uppifrån och ca 5 % var hela, de andra har man fått sätta ihop.
Det sägs att bönderna fick 40 Yuan var för sitt fynd. En av dem Mr Jiang(Yang) sitter än idag och signerar souvenirer utanför biografen på området.


Källor; Bla, Boken Den Förste Kejsaren av Kina.