Det roar mig att läsa Mr China av Tim Clissold, inte så mycket för att han tillför mig så mycket nytt utan mer för att sidorna försvinner i ett rasande tempo och jag sitter och nickar och ler igenkännande för mig själv.
En av höjdpunkterna i början av boken är när den unga investerare som boken handlar om uppvaktar borgmästaren i en kinesisk stad som gladeligen vill ha utländska pengar och bjuder till ordentligt med diverse exotiska rätter på matbordet(som alla sköljes ned med den fruktansvärda vita spriten).
Ja, hur som helst crescendot nås när den sista rätten kommer in som är hjort penis serverad med broccoli och morötter kallad ”Hjort piska”.
Sen kommer det skönaste, som jag även kommer ihåg att en av mina norska kunder tog upp som viktig etikett, att värden väljer ut den finaste delen av en maträtt med sina pinnar och lämnar över.
Då gäller det att inte ha bacillskräck, här hände helt enkelt det att investeraren fick ollonet med sin omisskännliga form.
Så vill du ha kontraktet eller inte?. Tugga och ät bara!
Jag tror borgmästaren var beväpnad med en rejäl portion god humor och massor av kulinariskt kunnande.
Sen är det intressant att läsa om tuffa vintrar i Beijing.
De s k kålvintrarna.
Kålen klarade kylan och frosten och fördes in i stora lastbilar till huvudstaden.
Tusentals ton av den härliga gröna kålen vällde in. Äldre kvinnor hade som uppgift att vakta all kål och dela ut den på dagtid. Det kunde dock hända att regeringen satte kålpriset för högt så att bönderna odlade enbart kål och det blev överproduktion av varan, dessa meterhöga staplar med kål fanns således överallt och när kålen började ruttna blev det till ett grönt slime som cyklister och bilar halkade runt i på gatorna.
Kålrester fanns överallt som ett grönt skimmer över Beijing.
Det hela skall ha slutat med att borgmästaren i Beijing gick ut på radio och sa att det var en patriotisk skyldighet att äta kål. Kålen kallas sedan dess för ”patriotisk kål”.
Just kålvintrarna är jag på tok för ung för att ha upplevt själv.
Idag finns ju allt att få tag på i Beijing. Det är ofta en fröjd att botanisera bland frukt och grönsaker på marknaderna.
Mr.China tar också upp engelska frågan. Det vill säga att när du som nyanländ utlänning kommer till Kina/Taiwan direkt får en massa besökare som vill att du skall lära dem engelska. Jag hade varit i Chao Chou på Taiwan en halv dag innan besökarna började anlända.
Till att starta med var man alltför snäll, sen fick man sätta gränser. Skulle kunna ha suttit med taiwaneser 24 timmar om dygnet och lärt ut engelska.
Läs Mr China om du är ny i landet. Ger en lättsam kul introduktion till kulturmöten med kineser som både är berikande men svåra att hantera i början.
Sen handlar ju boken egentligen om hur 400 miljoner dollar lurades av dem av smarta kineser. ”The chinese partners walked off in their own directions”.
”China doesnt play by anyone elses rules.”
29 augusti 2006
28 augusti 2006
Kulturskillnader och kineser som reser
Det regnar och det regnar och det regnar i Chiang Mai. Det inte bara regnar utan det svämmar över också. Som gode vännen Markus sa,- ”Jag gillar inte regn, det kommer ovanifrån och man blir blöt”. I Thailand känns det faktiskt som att det inte bara kommer ovanifrån, utan även underifrån och från sidan. Fakta kvarstår! Man blir blöt.
Igår trodde jag nog att vårt område skulle svämma över men nej, gräset fylldes upp och blommorna simmade för en kort stund men det klarade sig och taket på huset det höll det också.
Efter regnet så är det så ljuvligt, man kan ligga i soffan med dörren öppen och låta en vind som har en antydan av kyla blåsa in. Luftkonditioneringen är helt överflödig och när jag nu äntligen dammsugit Carrefours importavdelning på diverse ostar, choklad och vanilla latte kreationer klarar man sig rätt bra utan att lämna området.
Ingen verkar vilja köpa landområdet intill oss. Vi gör också vårt bästa för att spela hög musik och bete oss allmänt helknasigt när aspiranterna är i närheten.
Senast svävade jag ut i ett par kalsonger med skelett på,(fått i julklapp av systersonen) för att vattna en blomma, lyssnandes till Neil Youngs Keep on Rocking in a free world.
Vi kanske slipper en granne till vänster.
En stackare i närheten har dock köpt ett sk hörnhus, d vs med utsikt in till den pittoreska landsbyn och deras drakögon plantager.
Nu är det bara så att huset intill på andra sidan muren d vs i landsbyn, varje dag mellan 18.00-19.00 bränner byns sopor, plus sköter utanannonseringen att nu är det kväll.
Det gör man med högtalare. Händer där något särskilt i den pittoreska landsbyn är det därifrån den lokala folkmusiken eller karaoken pumpas ut.
Något religiöst på gång, ja då kör de mantror istället. Allt detta betalar den lyckligt ovetande hörnhusägaren 40 000 baht extra för.
Den senaste trenden i området är att alla byter ut projektets inplanterade träd utanför hemmen och planterar sina egna. Det är något av en konkurrens bland grannar för att åstadkomma den mest perfekta trädgården och alla kopierar alla. Vi kan inte göra anspråk på den främsta trädgården men vi kan gott skryta med den kanske mest personliga.
(Har tom blivit kopierade vad gäller vissa växter)
Vi har i princip planterat allt själva och ännu har jag inte sett någon granne ha svenska busktomater eller Mickey Mouse träd. Sedan återstår att finna namnet på en massa blommor och träd. Mina botanikböcker räcker inte till, det kommer för många nya varianter och på dem finns det bara thailändska namn på härliga Kamtieng blomstermarknad.
Nu var det då egentligen inte detta jag skulle skriva om idag.
Nej, jag noterade istället att China Daily tagit upp frågan om den kinesiske turisten är ociviliserad? Med tanke på att Kinas ekonomi nu är världens fjärde största och att den kinesiska medelklassen på ca 100 miljoner människor eller så faktiskt nu vill se sig omkring ja så börjar också kineserna bli synliga på Köpenhamn, Bergens och Stockholms gator.
Jag såg för några år sedan att det börjad diskuteras i Kina om inte den kinesiska turisten behövde en kurs i allmänt hyfs. Helt enkelt i att upphöra med alla de beteenden som inte är socialt accepterade utanför Kina. Nu har diskussionen tagits upp på nytt.
Här är några ting som China Daily anser att man inte bör göra när man reser utomlands; man ska inte harkla sig högt och öppet, inte spotta(400 miljoner kineser spottar fortfarande regelbundet), inte tala högt i mobiltelefon, inte slänga skräp på gatan samt inte sitta på huk och röka(över 60% av alla kinesiska män röker). Just huksittandet tycker jag faktiskt är lite charmigt. Jag önskar att jag kunde sätta mig på trottoarkanten med rumpan på hälarna och bara njuta till lite av tillvaron ibland. Titta på förbipasserande, ja rent utav stirra på folk. Det är något jag alltid tar chansen att göra i Kina för att stirra på folk (jag menar råstirra) på andra platser i världen är inte fullt lika accepterat.
Sen efter att par veckor blir man alltid trött på att det är freak show när man är i Mittens Rike. I inget annat land är man väl så exotisk som där. Det tar aldrig slut heller. Oansett om du bott där i 20 år o kan språket utantill. Är du vit och blond. Ja, då är du som en Panda som alla skall titta och känna på. Can you eat with shopsticks, ooh that laowai(utlänning) can speak chinese!
Sen tycker jag att kineserna är så sköna där de går ut i sina pyjamas, när som helst på dagen för att göra ärenden i närheten av sina hem. Pyjamas är ju kläder det med och vill man sjunga lite högt på köpet, ja då gör man det.
När jag var lite yngre än vad jag är nu cyklade jag runt bland betelnötsplantagerna i landsbyar utanför Chao Chou på Taiwan med Perssons Pack och Traste Lindens kvintett som dånade ut från de väl stora hörlurarna man hade på sin freestyle walkman(som det hette på den tiden) och jag sjöng med i folksången högt och ljudligt.
Det var ingen som reagerade.
Testa det på Östra Storgatan i Jönköping och se hur långt du kommer!
Angående debatten om mobilfria avdelningar på bussar och tåg, ja det är väl på tiden.
I Japan har man haft det länge och kör en megastörnings signal så det inte går att tala i telefon. Det skulle vara högeligen intressant om man släppte loss några kineser i Sverige med sina mobiler. Då skulle svensken få reda på vad oljudliga föroreningar verkligen innebär.
Detta är något jag alltså inte kan med i Kina. I en hotellobby sitter ofta den ensamme affärsmannen och vrålar i sin mobiltelefon. Inte för att han är arg men för att man pratar på det sättet i Kina. De skriker i sina telefoner, alla skall höra.
Det låter mycket om kineser, delvis eftersom de är så trångbebodda och det är ofta så att grannarna på hotellen man bor på även har en ljudnivå på sitt sexliv som i vart fall inte verkar stämma överens med senaste fakta att thailändare och kineser har världens sämsta sexliv.
(Österrikare skall visst ha det bästa)
Ibland undrar jag i och för sig om det inte är så att hon som låter så högt är prostituerad och vill att han som låter mindre högt skall komma fortast möjligt så hon kan rusa vidare någon annanstans och köpa sig senaste Hello Kitty väskan.
Spottandet har i vart fall minskat och flera kinesiska storstäder är betydligt renare är svenska småstäder, i vart fall på platser där många vistas samtidigt.
Min fru kallar Sverige för självservice landet. Självservicen fungerar inte alltid.
Jag tänker på exemplet Nässjö tågstation 2004, nedspydd, skitig, med reklampapper runtslängda och sönderrivna. Stationen var helt utan personal på morgonen några dagar efter nyår.
Man blir lite blyg inför utländska gäster då. -Hmm, har ni inte pengar att anställa städ personal här. Sverige är väl ett hyfsat rikt land?!
Det fanns inte heller någon SJ personal som kunde informera eller förklara varför tåget var försenat. Man kan ju tycka att om tågen går borde det finnas åtminstone en person i en lucka man kan tala med. Istället blinkade biljettautomaten blå och svart och ville man nu ha en biljett fick man sträcka sig långt för någon hade pissat på automaten. Det var ju som sagt efter nyår.
Kulturskillnader! Jag älskar att klaga på det som kineserna gör, men om de inte gjorde det de gjorde så skulle det inte finnas alls så många roliga historier att berätta för folk när de besöker Kina. Det är en viss charm att träna upp skandinaver som är uppvuxna med the ”holy kö system” att här i Kina så tränger vi oss. Le,ut med armbågarna och passera förbi bara!
En kollega till mig sa ”i Thailand låter trafiken och i Kina låter människorna”.
De lever och å så de lever, hela deras mänsklighet kommer ut.
Men som sagt ,även jag reagerar när kineserna uppför sig som hemma när de är borta.
I tysta och mjuka Thailand skall man inte buffla sig fram, I en hotellreception i Phnom Penh skriker man inte i telefonen och på Ica Maxi i Jönköping spottar man inte på golvet.
Då är det kulturimperialism istället!
De kinesiska vanorna, som för dem själva är relativt oskyldiga ,kommer definitivt uppfattas värre än tysken i postkön i Trondheim som bara vill prata tyska.
Igår trodde jag nog att vårt område skulle svämma över men nej, gräset fylldes upp och blommorna simmade för en kort stund men det klarade sig och taket på huset det höll det också.
Efter regnet så är det så ljuvligt, man kan ligga i soffan med dörren öppen och låta en vind som har en antydan av kyla blåsa in. Luftkonditioneringen är helt överflödig och när jag nu äntligen dammsugit Carrefours importavdelning på diverse ostar, choklad och vanilla latte kreationer klarar man sig rätt bra utan att lämna området.
Ingen verkar vilja köpa landområdet intill oss. Vi gör också vårt bästa för att spela hög musik och bete oss allmänt helknasigt när aspiranterna är i närheten.
Senast svävade jag ut i ett par kalsonger med skelett på,(fått i julklapp av systersonen) för att vattna en blomma, lyssnandes till Neil Youngs Keep on Rocking in a free world.
Vi kanske slipper en granne till vänster.
En stackare i närheten har dock köpt ett sk hörnhus, d vs med utsikt in till den pittoreska landsbyn och deras drakögon plantager.
Nu är det bara så att huset intill på andra sidan muren d vs i landsbyn, varje dag mellan 18.00-19.00 bränner byns sopor, plus sköter utanannonseringen att nu är det kväll.
Det gör man med högtalare. Händer där något särskilt i den pittoreska landsbyn är det därifrån den lokala folkmusiken eller karaoken pumpas ut.
Något religiöst på gång, ja då kör de mantror istället. Allt detta betalar den lyckligt ovetande hörnhusägaren 40 000 baht extra för.
Den senaste trenden i området är att alla byter ut projektets inplanterade träd utanför hemmen och planterar sina egna. Det är något av en konkurrens bland grannar för att åstadkomma den mest perfekta trädgården och alla kopierar alla. Vi kan inte göra anspråk på den främsta trädgården men vi kan gott skryta med den kanske mest personliga.
(Har tom blivit kopierade vad gäller vissa växter)
Vi har i princip planterat allt själva och ännu har jag inte sett någon granne ha svenska busktomater eller Mickey Mouse träd. Sedan återstår att finna namnet på en massa blommor och träd. Mina botanikböcker räcker inte till, det kommer för många nya varianter och på dem finns det bara thailändska namn på härliga Kamtieng blomstermarknad.
Nu var det då egentligen inte detta jag skulle skriva om idag.
Nej, jag noterade istället att China Daily tagit upp frågan om den kinesiske turisten är ociviliserad? Med tanke på att Kinas ekonomi nu är världens fjärde största och att den kinesiska medelklassen på ca 100 miljoner människor eller så faktiskt nu vill se sig omkring ja så börjar också kineserna bli synliga på Köpenhamn, Bergens och Stockholms gator.
Jag såg för några år sedan att det börjad diskuteras i Kina om inte den kinesiska turisten behövde en kurs i allmänt hyfs. Helt enkelt i att upphöra med alla de beteenden som inte är socialt accepterade utanför Kina. Nu har diskussionen tagits upp på nytt.
Här är några ting som China Daily anser att man inte bör göra när man reser utomlands; man ska inte harkla sig högt och öppet, inte spotta(400 miljoner kineser spottar fortfarande regelbundet), inte tala högt i mobiltelefon, inte slänga skräp på gatan samt inte sitta på huk och röka(över 60% av alla kinesiska män röker). Just huksittandet tycker jag faktiskt är lite charmigt. Jag önskar att jag kunde sätta mig på trottoarkanten med rumpan på hälarna och bara njuta till lite av tillvaron ibland. Titta på förbipasserande, ja rent utav stirra på folk. Det är något jag alltid tar chansen att göra i Kina för att stirra på folk (jag menar råstirra) på andra platser i världen är inte fullt lika accepterat.
Sen efter att par veckor blir man alltid trött på att det är freak show när man är i Mittens Rike. I inget annat land är man väl så exotisk som där. Det tar aldrig slut heller. Oansett om du bott där i 20 år o kan språket utantill. Är du vit och blond. Ja, då är du som en Panda som alla skall titta och känna på. Can you eat with shopsticks, ooh that laowai(utlänning) can speak chinese!
Sen tycker jag att kineserna är så sköna där de går ut i sina pyjamas, när som helst på dagen för att göra ärenden i närheten av sina hem. Pyjamas är ju kläder det med och vill man sjunga lite högt på köpet, ja då gör man det.
När jag var lite yngre än vad jag är nu cyklade jag runt bland betelnötsplantagerna i landsbyar utanför Chao Chou på Taiwan med Perssons Pack och Traste Lindens kvintett som dånade ut från de väl stora hörlurarna man hade på sin freestyle walkman(som det hette på den tiden) och jag sjöng med i folksången högt och ljudligt.
Det var ingen som reagerade.
Testa det på Östra Storgatan i Jönköping och se hur långt du kommer!
Angående debatten om mobilfria avdelningar på bussar och tåg, ja det är väl på tiden.
I Japan har man haft det länge och kör en megastörnings signal så det inte går att tala i telefon. Det skulle vara högeligen intressant om man släppte loss några kineser i Sverige med sina mobiler. Då skulle svensken få reda på vad oljudliga föroreningar verkligen innebär.
Detta är något jag alltså inte kan med i Kina. I en hotellobby sitter ofta den ensamme affärsmannen och vrålar i sin mobiltelefon. Inte för att han är arg men för att man pratar på det sättet i Kina. De skriker i sina telefoner, alla skall höra.
Det låter mycket om kineser, delvis eftersom de är så trångbebodda och det är ofta så att grannarna på hotellen man bor på även har en ljudnivå på sitt sexliv som i vart fall inte verkar stämma överens med senaste fakta att thailändare och kineser har världens sämsta sexliv.
(Österrikare skall visst ha det bästa)
Ibland undrar jag i och för sig om det inte är så att hon som låter så högt är prostituerad och vill att han som låter mindre högt skall komma fortast möjligt så hon kan rusa vidare någon annanstans och köpa sig senaste Hello Kitty väskan.
Spottandet har i vart fall minskat och flera kinesiska storstäder är betydligt renare är svenska småstäder, i vart fall på platser där många vistas samtidigt.
Min fru kallar Sverige för självservice landet. Självservicen fungerar inte alltid.
Jag tänker på exemplet Nässjö tågstation 2004, nedspydd, skitig, med reklampapper runtslängda och sönderrivna. Stationen var helt utan personal på morgonen några dagar efter nyår.
Man blir lite blyg inför utländska gäster då. -Hmm, har ni inte pengar att anställa städ personal här. Sverige är väl ett hyfsat rikt land?!
Det fanns inte heller någon SJ personal som kunde informera eller förklara varför tåget var försenat. Man kan ju tycka att om tågen går borde det finnas åtminstone en person i en lucka man kan tala med. Istället blinkade biljettautomaten blå och svart och ville man nu ha en biljett fick man sträcka sig långt för någon hade pissat på automaten. Det var ju som sagt efter nyår.
Kulturskillnader! Jag älskar att klaga på det som kineserna gör, men om de inte gjorde det de gjorde så skulle det inte finnas alls så många roliga historier att berätta för folk när de besöker Kina. Det är en viss charm att träna upp skandinaver som är uppvuxna med the ”holy kö system” att här i Kina så tränger vi oss. Le,ut med armbågarna och passera förbi bara!
En kollega till mig sa ”i Thailand låter trafiken och i Kina låter människorna”.
De lever och å så de lever, hela deras mänsklighet kommer ut.
Men som sagt ,även jag reagerar när kineserna uppför sig som hemma när de är borta.
I tysta och mjuka Thailand skall man inte buffla sig fram, I en hotellreception i Phnom Penh skriker man inte i telefonen och på Ica Maxi i Jönköping spottar man inte på golvet.
Då är det kulturimperialism istället!
De kinesiska vanorna, som för dem själva är relativt oskyldiga ,kommer definitivt uppfattas värre än tysken i postkön i Trondheim som bara vill prata tyska.
26 augusti 2006
Ghengis Khan and the Making of the modern world
Det är lätt att förledas och tro att mongolerna bara var en hord blodtörstiga galningar som slaktade allt i sin väg.
Läser man Jack Weatherfords Ghengis Khan and The making of the Modern World får man dock omvärdera detta.
Boken måste vara den intressantaste historiska läsningen på länge. Jag vet inte helt hur det står till med källkritiken men Weatherford fångar läsaren och man får tillräckligt på sin kvarn för att bättre kunna förstå varför ett så stort land idag till ytan och med så liten befolkning kunde kontrollera en så stor del av världen.
Weatherford tar oss med från Ghengis Khans dagar till Mongke Khan och senare till Khublai Khans Kina, Yuan dynastin som numer kineserna betraktar som sin egna.
Det som jag aldrig tidigare fått grepp om men som nu är tydligare var att den store rent bildligt talat också Khublai Khan hade ett moraliskt plus kapital i norra Kina.
Song dynastin var korrupt och hårdhänt, massor av folk deserterade och flydde från Song till Yuan. Khublai Khans lagar var mildare och han tillämpade sällan dödsstraffet.
Vad beträffar Ghengis Khan så lade mongolerna under sig mer land och folk än vad romarna gjort på 400 år. Ghengis Khan erövrade dubbelt så mycket mer land än någon annan härskare i historien. Som störst bestod riket av en yta lika stort som hela den afrikanska kontinenten. Det sträckte sig från Siberien till Indien, från Vietnam till Ungern och från Korea till Balkan.Det bor 3 miljarder människor i dessa länder idag.
Ghengis Khan var inte en arkitekt i sten utan i nationer, han konsoliderade smånationer till stora, bla olika slaviska enheter blev till Ryssland, södra Kina vävdes ihop med de norra barbar delarna med jurchederna i Manchuriet, Tibet i väst, Tangurerna i Gobi och uigurfolket i östra Turkestan.
Ghengis Khan krossade ett helt gammalt feodalt system och byggde en ny stor handelsfri zon i det gamla Sidenvägs områet.
Han sänkte skatterna för alla och avskaffade dem från läkare, handelsmän, präster och ämbetsmän.
Han skapade det första moderna postväsendet i världen, den ultimata blå himlens lag gällde över alla erövrade länder. Han gav religionsfrihet men krävde total underlydnad från alla. Han förespråkade lagen och förbjöd tortyr men sände ut omfattande militära expeditioner för att förgöra banditer. Ghengis Khan lämnade ett rike som skulle ha starka fundament i 150 år, delar av det regerades av sultaner, khaner, kejsare, kungar och Dalai Lama.
Moghuler regerade i Indien till 1857,Alim Khan regerade i Uzbekistan till 1920.
1227 reste Ghengis Khan till himlen, mongolerna undviker ord som död och sjukdom. Till skillnad från andra stora erövrare levde han länge och dog i sitt tält omgiven av en älskande familj.
Mongolerna gjorde inga större teknologiska genombrott, skapade inga nya religioner, skrev inga stora dramer. Istället är deras arv brobryggandet mellan länder och teknologier.
Det enda arkitektoniska arvet är samtidigt broar som man byggde för att ta sig över alla floder.
Mongolerna tog tyska gruvarbetare till Kina, man förde citroner och morötter från Persien till Kina, gjorde användandet av mattor till något man hade i hela världen, förde nudlar, spelkort och te från Kina till väst.
De finansierade byggandet av kristna kyrkor i Kina, buddhist tempel och stupor i Persien och muslimska koranskolor i Ryssland.
Sättet att kombinera olika länders vapenteknologier utgjorde bakgrunden för de moderna pistolerna och missilerna.
Inom konsten och det dagliga livet har vi också påverkats, användandet av byxor kommer från mongolerna, att inte plocka alla instrument med fingrarna.
Europeerna plockade f ö upp ordet hurra från mongoliskan.
Allt det här modifierar bilden av den gyllene horden som annars bara förknippats med lust, mord och djävulskap. Tom idag beskrivs barbariska handlingar i jämförelse med mongolerna och talibanerna slog ihjäl hela den mongoliska minoritetsbefolkningen i landet när amerikanarna invaderade.
Läser man Jack Weatherfords Ghengis Khan and The making of the Modern World får man dock omvärdera detta.
Boken måste vara den intressantaste historiska läsningen på länge. Jag vet inte helt hur det står till med källkritiken men Weatherford fångar läsaren och man får tillräckligt på sin kvarn för att bättre kunna förstå varför ett så stort land idag till ytan och med så liten befolkning kunde kontrollera en så stor del av världen.
Weatherford tar oss med från Ghengis Khans dagar till Mongke Khan och senare till Khublai Khans Kina, Yuan dynastin som numer kineserna betraktar som sin egna.
Det som jag aldrig tidigare fått grepp om men som nu är tydligare var att den store rent bildligt talat också Khublai Khan hade ett moraliskt plus kapital i norra Kina.
Song dynastin var korrupt och hårdhänt, massor av folk deserterade och flydde från Song till Yuan. Khublai Khans lagar var mildare och han tillämpade sällan dödsstraffet.
Vad beträffar Ghengis Khan så lade mongolerna under sig mer land och folk än vad romarna gjort på 400 år. Ghengis Khan erövrade dubbelt så mycket mer land än någon annan härskare i historien. Som störst bestod riket av en yta lika stort som hela den afrikanska kontinenten. Det sträckte sig från Siberien till Indien, från Vietnam till Ungern och från Korea till Balkan.Det bor 3 miljarder människor i dessa länder idag.
Ghengis Khan var inte en arkitekt i sten utan i nationer, han konsoliderade smånationer till stora, bla olika slaviska enheter blev till Ryssland, södra Kina vävdes ihop med de norra barbar delarna med jurchederna i Manchuriet, Tibet i väst, Tangurerna i Gobi och uigurfolket i östra Turkestan.
Ghengis Khan krossade ett helt gammalt feodalt system och byggde en ny stor handelsfri zon i det gamla Sidenvägs områet.
Han sänkte skatterna för alla och avskaffade dem från läkare, handelsmän, präster och ämbetsmän.
Han skapade det första moderna postväsendet i världen, den ultimata blå himlens lag gällde över alla erövrade länder. Han gav religionsfrihet men krävde total underlydnad från alla. Han förespråkade lagen och förbjöd tortyr men sände ut omfattande militära expeditioner för att förgöra banditer. Ghengis Khan lämnade ett rike som skulle ha starka fundament i 150 år, delar av det regerades av sultaner, khaner, kejsare, kungar och Dalai Lama.
Moghuler regerade i Indien till 1857,Alim Khan regerade i Uzbekistan till 1920.
1227 reste Ghengis Khan till himlen, mongolerna undviker ord som död och sjukdom. Till skillnad från andra stora erövrare levde han länge och dog i sitt tält omgiven av en älskande familj.
Mongolerna gjorde inga större teknologiska genombrott, skapade inga nya religioner, skrev inga stora dramer. Istället är deras arv brobryggandet mellan länder och teknologier.
Det enda arkitektoniska arvet är samtidigt broar som man byggde för att ta sig över alla floder.
Mongolerna tog tyska gruvarbetare till Kina, man förde citroner och morötter från Persien till Kina, gjorde användandet av mattor till något man hade i hela världen, förde nudlar, spelkort och te från Kina till väst.
De finansierade byggandet av kristna kyrkor i Kina, buddhist tempel och stupor i Persien och muslimska koranskolor i Ryssland.
Sättet att kombinera olika länders vapenteknologier utgjorde bakgrunden för de moderna pistolerna och missilerna.
Inom konsten och det dagliga livet har vi också påverkats, användandet av byxor kommer från mongolerna, att inte plocka alla instrument med fingrarna.
Europeerna plockade f ö upp ordet hurra från mongoliskan.
Allt det här modifierar bilden av den gyllene horden som annars bara förknippats med lust, mord och djävulskap. Tom idag beskrivs barbariska handlingar i jämförelse med mongolerna och talibanerna slog ihjäl hela den mongoliska minoritetsbefolkningen i landet när amerikanarna invaderade.
16 augusti 2006
Babyface, Angel,Cutie låter som
..barer där man köper sexuella tjänster i Beijing. Det är de inte, de är enorma house discon med lounge koncept med massor av svart och rött,galna drinkar i flera våningar som man sätter eld på och fulla av en blandning av oerhört hippa manliga beijingers som alla har smink och typiska asiatiska hockeyfrillor(a l a chippen)blandat med pöbelklientelet i linne och ping pong frisyrer. Brudarna ser ut som de jobbar på kontor eller så passar de in på beskrivningen av sk Beijing dolls med tatueringar och väldigt mycket svart runt ögonen. Hade jag inte vetat bättre hade jag nog trott att jag på en goth klubb i Camden.
Nu börjar jag bli lite för gammal för att palla och hänga på ställen där ljudvolymen strimlar en sönder i tusentals bitar och bara spriten kan sänka volymen för en stund (fast det återkommer med dubbel volym nästa morgon).
Shanghai är mer renodlat sofistikerat, Beijing är mer blandat.
Det är ändå rätt coolt att se de där sliskiga typerna som ser ut som nyrika bönder eller taxichaffisar i den moderna trendiga klubbmiljön.
Kinas unga verkar aningen vilsna dock, här kryllar numer av sk one night stand barer. Det numer ett erkänt begrepp.Tom i Urumqi finns sådana barer.
Unga människor i städerna är ensamma och har inte tid med kärlek, och så testar man..
Nu har jag i vart fall sett Pekings nya club street vid Worker stadium.
Skall strax kasta mig in i min bok om Genghis Khan och försöka få flygturen att gå fortare.
Slut på fräsandet,spottandet och trängseln för den här gången.
Chiang Mai here i come.
Nu börjar jag bli lite för gammal för att palla och hänga på ställen där ljudvolymen strimlar en sönder i tusentals bitar och bara spriten kan sänka volymen för en stund (fast det återkommer med dubbel volym nästa morgon).
Shanghai är mer renodlat sofistikerat, Beijing är mer blandat.
Det är ändå rätt coolt att se de där sliskiga typerna som ser ut som nyrika bönder eller taxichaffisar i den moderna trendiga klubbmiljön.
Kinas unga verkar aningen vilsna dock, här kryllar numer av sk one night stand barer. Det numer ett erkänt begrepp.Tom i Urumqi finns sådana barer.
Unga människor i städerna är ensamma och har inte tid med kärlek, och så testar man..
Nu har jag i vart fall sett Pekings nya club street vid Worker stadium.
Skall strax kasta mig in i min bok om Genghis Khan och försöka få flygturen att gå fortare.
Slut på fräsandet,spottandet och trängseln för den här gången.
Chiang Mai here i come.
10 augusti 2006
Jazbar-nightlife in Shanghai
Det finns en jazzbar på Fuxing gatan i Shanghai som heter just Jazbar, billigt rödtjut och olika band som lirar varje dag. Häromdagen satt jag under kristallkronorna och såg en man vid namn Eric eller Alec Haavik med följe som jazzade loss sanslöst.
Han hade ett enormt hästhuvud, fult getskägg,syntarlugg och visste minsann hur man hanterade en sax. Blandningen av Coltrane och Police i samma låt som avslutades med att han låg på golvet och låtsaslirade i två minuter efter att sedan stå upp och göra det var höjdpunkten.
För alla i världen som känner till Jimmy Brogan, var nog detta det närmsta man kunde associera till.
Shanghai är sig mer likt igen,smoggen ligger tät. Hörde just att Peking skall stänga av stadens innertrafik i 200 dagar före OS. Allt för miljöns skull,,ja i det kortsiktiga perspektivet då. OS börjar den 8 augusti 2008..klockan 8?.
Ja alla som vet något om kinesisk kultur vet att talet åtta har med överflöd och rikedom att göra.
Tänk bara om Taiwan förklarar sig självständigt just den 8 e augusti,2008.Lek med den ni!
Han hade ett enormt hästhuvud, fult getskägg,syntarlugg och visste minsann hur man hanterade en sax. Blandningen av Coltrane och Police i samma låt som avslutades med att han låg på golvet och låtsaslirade i två minuter efter att sedan stå upp och göra det var höjdpunkten.
För alla i världen som känner till Jimmy Brogan, var nog detta det närmsta man kunde associera till.
Shanghai är sig mer likt igen,smoggen ligger tät. Hörde just att Peking skall stänga av stadens innertrafik i 200 dagar före OS. Allt för miljöns skull,,ja i det kortsiktiga perspektivet då. OS börjar den 8 augusti 2008..klockan 8?.
Ja alla som vet något om kinesisk kultur vet att talet åtta har med överflöd och rikedom att göra.
Tänk bara om Taiwan förklarar sig självständigt just den 8 e augusti,2008.Lek med den ni!
8 augusti 2006
Shanghai svider
Aj vad ont det gör att vara i Shanghai, det är så trendigt så det svider. Halkade in på någon typ av ambiance klubb igår där ägaren onekligen sparat pengar. Helt gråa bunkerliknande väggar, läckra vita fåtöljer, tända levande ljus och dörrar med hemliga koder för att komma in. Tom till toan fick man söka i en ljuslucka för att hitta rätt in. Tänk om det blir panik då,säg att sichuan lunchen har bråttom ut!
På övervåningen fanns det restaurang med cuisine japonais och sen en bar med x antal flaskor uppradade samt det mörka rummet med de levande lusen. Shintori heter restaurangen, det finns ett kinsiskt namn också. Svårfunnet för taxichaufförer och uppenbarligen en idé från Taipei.
Shanghai lever hela natten, således är staden nu hetare än Bangkok med sina fjantiga öppetider och löjliga moraliska program.
Tom Cruise har hoppat runt på en massa höghus på Pudong sidan i Mission Impossible tre, det är the talk of the town just nu. Så är World Financial Center i full gång att uppföras. Detta efter ett antal års väntan, huset liknade ju två japanska samurajsvärd nedstuckna i den kinesiska jorden och med tillråga på allt ett hål liknande den japanska uppåtstigande solen på deras flagga. Nu gäller det bara att klå 101 an i Taipei.
På övervåningen fanns det restaurang med cuisine japonais och sen en bar med x antal flaskor uppradade samt det mörka rummet med de levande lusen. Shintori heter restaurangen, det finns ett kinsiskt namn också. Svårfunnet för taxichaufförer och uppenbarligen en idé från Taipei.
Shanghai lever hela natten, således är staden nu hetare än Bangkok med sina fjantiga öppetider och löjliga moraliska program.
Tom Cruise har hoppat runt på en massa höghus på Pudong sidan i Mission Impossible tre, det är the talk of the town just nu. Så är World Financial Center i full gång att uppföras. Detta efter ett antal års väntan, huset liknade ju två japanska samurajsvärd nedstuckna i den kinesiska jorden och med tillråga på allt ett hål liknande den japanska uppåtstigande solen på deras flagga. Nu gäller det bara att klå 101 an i Taipei.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)